Jag kan nu berätta att jag tagit sista steget i visumansökan och fått visumet godkänt. Dock inte kunnat hämta ut det än, då utlämning av visum sker med väldigt begränsade öppettider. Alla byråkratiska processer är svåra att styra över här. Ibland så tar saker bara väldigt lång tid. Då är det bara att ta fram det sydamerikanska lugnet och tänka; kan jag göra något eller måste jag nu acceptera situationen?
Så, sist var det lite lugna dagar i Colombia, välbehövliga kan jag saga. Min hjärna går på högvarv, alltid. Dessutom blir man lite begränsad i sina tankegångar (det ar möjligt!) när man pluggar på ett nytt språk. Jag lämnade min miniräknare hemma på min förra parcial, delprov, vem gör det, Sara! Sista tiden så har jag pluggat väldigt mycket, den här bilden av en chill utbytestermin som jag tänkt speglar inte riktigt verkligheten. Men detta tänker jag inte gå in på mer i detalj här, mer än att bjuda på en plugg& Mate bild. Jag tänkte berätta om det jag har hunnit med utöver.
I alla fall, ni där hemma utan att ha något större nöje av det; nu börjar dra ihop sig mot VM-tider! Under de senaste veckorna så har flera lag samlats här i Argentina för att träna ihop sig, och andra flugits in för att det ska spelas vänskapsmatcher. Jag tog tillfället i akt och gick med lite goa vänner på höjdarmatchen Argentina - Trinidad och Tobago. Hej, hej Messi!
Vamos, Vamos Argentina!
Sedan hade jag turen att få besök av Sara, som pluggat på Portugisiska i Rio (Heja henne!), här på besök. Klart att vi diskuterade upplevelserna av språk (hänvisar till Saras blogg, då hon i denna fångade upplevelsen väldigt bra. I korta drag, som att vara 5 år igen, fast ha pressen att klara av universitetsstudier), stora städer och annan kultur. Förutom dricka vin och kanna igen oss i varandras berättelser, njöt vi av skönt höstväder, parkhäng, goda biffar och var lite kulturella. Jag har fantastiska vänner här, men det är något speciellt att umgås med någon som känner en väldigt väl. Sara är ju en av dem som har upplevt mig i alla möjliga situationer och känslor. Och vi har väldigt kul tillsammans, vissa människor har bara en bra inverkan på ens liv helt enkelt. Här kommer ett litet kollage!
Kött och vin, Argentina helt enkelt!
Bomba del tiempo, en trumshow som jag blev helt hänförd av!
Marknad i Mataderos
Sedan har jag också umgåtts med Melina. Pratat om livet och njutit av en skön höst, parkhäng, middagar och smidigt framtidsplaner.
Kattmys!
En svenskmiddag har jag också bjudit på, med semlor som efterrätt.
Hur går det för mig här egentligen kanske ni undrar? Jo, bra skulle jag säga. Har dock sagt mycket fel, skämts, skrattat och bara velat kura ihop mig i sängen och vakna upp hemma i Sverige. Men älskar känslan av att känna hur jag blir bättre och säkrare med språket. Sedan hjälper det ju att Argentinare har en förmåga att prata med hela kroppen, vilket gör att man förstår mycket mer. Lite återkoppling såhär mot slutet. Jag har kommit fram till att det hade varit bra att kunna lite mer spanska innan jag åkte. Jag tänkte; Hur svårt kan det vara? Och nu vet jag svaret.
Sedan har jag även funderat mycket när jag bott här, lärt känna mig själv lite bättre och känner att jag utvecklats. Jag har släppt lite på mitt kontrollbehov och det är skönt, jag förstår inte alltid vad som händer och det är svårt att förutsäga saker här ibland. Jag har lärt mig att ta det, bara låta vinden ta mig dit och hantera situationen. Även om jag är stressad över skolan, så har jag även blivit bättre på att släppa stressen.
Sa lite politik... Lite vardag...
Stora delar av Sydamerika är i förändring, det är strejker och protester lite titt som tätt, ibland går inte tunnelbanan eller bussarna och då får man acceptera situationen och stanna hemma och planera om sina dagar. Här finns heller inga busstabeller, bara en frekvens av avgångar så ibland kommer bussen direkt och ibland får man vänta. Det är bra för själen ibland att inte kunna påverka varje sekund av sitt liv och ta saker som det kommer. Folk har strechar och mediterar och pratar om sina kanslor oppet, vilket jag tror ar bra for sjalen. Jag tycker om att alla kroppar kan ha tajta klader, det ar vackert.
Sedan har Argentina ett lite marklig valuta, tar jag ut i bankomat sa far jag mycket samre vaxelkurs an om jag vaxlar till "Dollar Blue", inte svarta marknaden, utan blaa. Sa oroa er inte! På Florida, shoppingstråket i microcentro står folk lite har och var och ropar "cambio, cambio" sa kan man få gå ner i en kallare och växla sina medtagna dollar/euros/nästan-vilken-annan-valuta-som-helst efter som peson har lågt värde och hög inflation.
Sedan finns det mycket bra också. Jag älskar att det finns parker, att jag kan gå och dansa tango/bachata och äta middag på restaurang lääänge, sitta där och diskutera livet. Jag tycker om mina roommates, igår när jag kom hem och inte sett dem på länge så insåg jag hur tomt det kommer bli utan dem när jag flyttar, har fått nya vänner. Jag tycker om att det ar mer närkontakt har, det är mysigt att halsa på folk med en liten puss, man får en annan kontakt direkt.
Jaha, nu är det dock dags att återvända till plugget så jag klarar mitt prov nästa vecka.
Kram
Jaha, nu är det dock dags att återvända till plugget så jag klarar mitt prov nästa vecka.
Kram
